Stekelhotell info

Stekelhotell - hålstorlekar och vanliga arter

av Krister Larsson 2021-04-07

I tabellen längst ner listas 23 bin, rovsteklar och solitära getingar som är vanliga invånare i stekelhotell, men det finns betydligt fler arter som kan bosätta sig på dessa. Dessutom utnyttjar gärna hannarna av marklevande bin och rovsteklar hålen som skyddade övernattningsställen, exempelvis kägelbin, ärttapetserarbi och silvermunsteklar av släktet Crabro. (rovsteklar).

Många boparasiter på hotellets invånare uppträder också, exempelvis flera arter guldsteklar, planksteklar (Sapyga spp.), bisteklar (Gasteruption spp.) och buktläppsteklar (Ephialtes, Dolichomitus m.fl. släkten).

Vilka träslag?

Stekelhotell med borrade hål kan göras olika träslag, men bäst är hårda träslag som ek, bok och ask. Fräscha (d.v.s skarpa) borr som ger jämna (inte flisiga kanter) fungerar bäst. Mest naturligt är att borra hål vinkelrät mot fibrerna, så som vedlevande skalbaggar gör i naturen, men även hål borrade i ändträn kan fungera.

Bästa placeringen?

Hotellets placering bör vara på en solig och vindskyddad plats. Höjden spelar inte så stor roll, men en lagom höjd kan vara mellan en halv och två meter, gärna på den lägre nivån om det inte är så bra vindskydd. Fast det är trevligt att ha hotellet i ögonhöjd om man vill följa livet på detta.

Hur stort?

Finns möjligheten så kan det vara bra att ha flera mindre stekelhotell på olika ställen, vilket gör det svårare för parasiter att hitta alla bona. Men även stora, koncentrared hotell fungerar ofta bra. Äldre kulturbyggnader med halmtak och skalbaggshål i timret är goda exempel på stora "stekelhotell" som har fungerat bra under väldigt lång tid.

Hur stora ska hålen vara (diameter och djup)?

Paul Vestrich (2011) anger att hålen bör ha en diameter mellan 2-9 mm och att de ska ha ett djup på 5-10 cm. Jag borrar framförallt hål mellan 1-7 mm på mina hotell, och för de mindre hålen fungerar även ett djup på 2-3 cm.

Naturliga bohål skapas oftast av vedlevande skalbaggar och många av dessa är betydligt grundare än 5 cm - så de flesta arterna är anpassade till att bo i naturliga grunda hål. I det senaste hotellet använde jag en standardborrsats med 12 olika borr mellan 1-7 mm, där de smalare hålen blir kortare.

Anledningen till att jag har så små hål som 1-1,5 mm är att det finns ett släkte små rovsteklar som använder så små bohål. Släktet är Spilomena med 6 svenska arter, och ett par arter bor i mina stekelhotell. Anledningen till att jag har 7 mm som största storlek är att de är tillräckligt stora även för de största arterna, som stocktapetserarbi. Sedan brukar jag även borra enstaka hål på 8-9 mm, men de brukar bli outnyttjade.

Ofta blir det flest individer av de mindre arterna hos oss och borra därför flest hål i storleken 2-4 mm. Småsovarbin och gårdscitronbin blir ofta de vanligaste arterna och kan uppträda med hundratals honor om det finns tillräckligt många små bohål.

Många arter lägger ofta bara ett mindre antal larver på rad och de klarar sig med grundare hål på sådär 3-6 cm. En larvkammare är i genomsnitt runt 1 cm lång och när ett hål är fullt fortsätter de i ett nytt. Vissa arter verkar rentav föredra att bara lägga få larver i samma bohål och använder då flera grunda bohål i stället om de finns tillgängliga. Kanske är detta en strategi för att lura parasiterande insekter.

Rödmurarbi är den art som gillar att bygga längst bon om möjlighet finns (kan vara upp till 30 cm långa), men även bon som är 8-10 cm djupa fungerar. Enklaste sättet att fixa djupare hål
åt rödmurarbiet är att använda rör i stället för att borra (vass, bambu etc.).

Behövs nät som skydd mot fåglar?

Mesar och hackspettar kan ibland få för sig att kalasa på stekelhotellets invånare, men de kommer bara åt de yttersta larverna i de större hålen.

Normalt är det hannar i de yttre och honor i de inre larvkamrarna, och i naturen finns oftast ett överflöd på hannar varför det inte påverkar beståndet om en och annan hanlarv blir fågelmat.

På mina hotell med borrade hål har mesar och hackspettar inte orsakat några problem och jag sätter inte upp något skydd mot fåglar. Har man lösa rör kan fåglarna dock dra ut rören så att de ramlar ner och då kan skyddsnätt behövas.

När myllrar det som mest på hotellet?

Under april och första halvan av maj är det egentligen bara en art som är aktiv på stekelhotell med borrade hål och det är rödmurarbiet, som dock kan vara talrik i
vissa trakter.

När det kommer varma perioder under andra halvan av maj och under juni tillkommer
alltfler arter och störst är oftast artantalet (och myllret) varma högsommardagar. Fast det är lite nyckfullt och periodvis kan det verka helt dött på hotellet även under varma perioder på sommaren, medan det myllrar andra perioder. Och så är variationerna stora från år till år eftersom insekter kan fluktuera mycket i antal mellan olika år.

Vilka källor?

Faktauppgifterna kommer från ett flertal olika källor, förutom egna erfarenheter av att ha haft många stekelhotell i trädgården under drygt 20 år. De tre viktigaste källorna är:
Blösch, Manfred. 2000. Die Grabwespen Deutschlands. Lebensweise, Verhalten, Verbreitunt.
Westrich, Paul. 2018. Die Wildbienen Deutschlands.
Westrich, Paul. 2011. Wildbienen. Die anderen Bienen.Art

Hålbredd (mm). Antal larver per hål. Bomaterial. Flygtid. Larvens föda.

Spilomena spp,  1,2-1,7.  3-10.  Jordmassa. Juni-augusti. Ca 50 larver av tripsar per larv.

Småsovarbi.  2-2,5.  2-4.  Lera eller finsand. Juni-augusti. Pollen från blåklockor.

Passaloecus corniger.  2-4.  3-5.  Harts/kåda. Juni-augusti.  25-30 bladlöss läggs i varje larvkammare.

Gårdscitronbi. 2-4. - . Utsöndrar sidenliknande sekret. Juni-augusti. Pollen från många olika växter.

Trypoxylon clavicerum.  2,5-4.  1-6.  Lera eller jord. Juni-augusti. Ca 30 mindre spindlar per larv.

Smalgnagbi.  2,5-3,5.  1-16.  Växtmassa. Maj-augusti.  Pollen från ärtväxter.

Väggbi.  2,5-4.  1-10.  Harts/kåda från barr-lövträd. Juni-augusti. Pollen från korgblommiga växter.

Husvedgeting.  3-4.  1-8.  Lera, finsand, jord. Juni-augusti. 10-17 larver av bladbaggar per larv.

Storsovarbi.  3-4.  1-7.  Massa av lera eller finsand. Juni-juli.  Pollen från blåklockor.

Smörblommebi.  3-4.  2-8.  Massa av lera eller finsand. Maj-juli. Pollen från smörblommor.

Björkvägstekel. 3,5-4.  1-6.  Växtmassa (även lavar). Juni-augusti. 1 krabbspindel per larv.

Trypoxylon figulus.  4-5.  - .  Lera eller jord. Juni-augusti. Ca 10 spindlar per larv.

Crossocerus cetratus. 4.  4-10.  Vedmjöl. Maj-augusti. 15-20 mindre flugor per larv.

Märggnagbi.  4-5.  4-8.  Växtmassa. Juni-juli. Pollen från ärtväxter.

Ectemnius continuus.  4-5.  4-10.  Vedmjöl. Maj-augusti.  6-8 större flugor per larv.

Backmurarbi. 4-5.  - .  Maj-juli.  Samlar pollen från bl. a. ärtväxter och fibblor.

Blåmurarbi.  4-5.  1-10.  Växtmassa. Maj-juli. Pollen från många olika växter.

Pemphredon lugubris.  4-6.  5-8.  Vedspån. Maj-september. 30- 40 större bladlöss per larv.

Fibblemurarbi.  5.  - .   Växtmassa. Maj-augusti. Pollen från korgblommiga växter.

Väggsidenbi.  5-7.  2-10.  Utsöndrar cellofanaktigt sekret. Juni-augusti.. Pollen på korgblommiga växter.

Rödmurarbi.  5-7.  Upp till 30.  Lera/finkornigt materia.  April-juni.  Pollen från många olika växter.

Stocktapetserarbi.  6-7.  6-8.  Utskurna bladbitar. Juni-augusti. Pollen från många olika växter.

Väggmurargeting.  6-7.  - .  Lera. Maj-augusti.  Larver av småfjärilar och skalbaggar.

(Rovsteklarna saknar svenska namn)